Vad är det som gör att vi mår bra?

                        Kost?

Mat är kroppens bränsle.
Om man inte äter årdentligt blir man trött, orkar inte göra så mycket.
Dessutom är det viktigt att man äter regelbundet så att kroppen får jämt med energi under hela dagen.
Man ska alltså äta frukost, lunch, mellanmål, middag och ett bra kvällsmål.
Mat ger inte bara kroppen energiutan och andra viktiga saker.
Grönsaker och frukt ger vitaminer så att man håller sig friskare.
I kött finns det proteiner så att musklerna håller sig starka.
Potatis, bröd ,pasta och ris finns det kohlhydrater som ger kroppen energi.
Och lagom mängd med fett ger oss också energi och hjälper kroppen att ta till sig vitaminer.
Om man ska äta på ett bra sätt ska man äta efter kostcirkeln, och bara äta godis och socker en gång i veckan.
Sen är det viktigt att dricka mycket 1,5 liter om dagen och 2 glas mjölk för att håla skelettet starkt.




                 Sömn?



Alla behöver sova ungefär 9-12 timmar om dagen.
Då får hjärnan vila och kroppen får ny energi.
Om man inte får sova så kan man få koncentratons problem.
Om man inte kan sova så finns det saker man kan göra för att somna lättare.
Motion gör att man kan somna lättare.
Man ska inte äta socker innan läggdags.
Ha det svalt i sovrummet.
Läsa en bok innan läggdags eller när man ligger i sängen.
Försöka att inte stressa innan läggdags eller spela.
Inte gå till sängs jätte mätt för om magen jobba hårt kan det störa sömnen


                      Träning?



Träning är viktigt för att håla sig frisk.
Det minskar stress, man gör saker bättre, stärker kroppen, och hjälper till för bränna maten och öka matlusten.
Dessutom får man bättre kondition och det gör att man orkar mer.
Exempelvis genom löpning eller styrke träning.
Eller något annat man tycker är om.
För att träningen ska ge resultat så finns det fyra saker som är viktigt att tänka på.
Träna regelbundet tre till fem dagar i veckan.
Ha minst en eller två vilodagar för då får kroppen och musklerna vila.
Värm upp och stretcha för att under vika skador.
Välj träning som du tycker om!
För träning ska vara roligt!
Det är det viktigaste!

Experiment 1 plattform.

Grupp: Max Hanno Elvira och Kajsa

Hur tänkte vi från början: Vi tänkte lite olika först visa tänkte på trianglar och visa tänkte på kvadrater.
Men vi pratade och diskuterade och vi kom fram till trianglar.

Hur gjorde ni?: Vi vek trianglar och trodde att det var hållbart och de var de.
Men en triangel blev lite misslyckad så vi fick bara 16 stycken klubben böcker.

Blev det som ni tänkte er?: Ja det blev det för vi trodde att vi skulle få mindre så vi blev rädda när den fall ner på 17. *-*

Olika typer av broar.

Hängbro

En hängbro är en bro med två stycken pyloner.

Pyloner är uppåt avsmalnade torn eller en bärande pelare.

Bärbalkarna förs över pylonerna och vidare via spännkablar ner i marken.

Brobanan hänger i vertikala kablar eller stänger.

En variant av en hängbro är snedkabelbro.

Man gjorde den första hängbron i Kina under 700 talet, dessa var byggda av plankor och bärda av järnkedjor.
Den längsta hängbron finns i Danmark den heter stora bält bron och den är 6700 meter lång.
Pylonerna är gjorda av sten, stål eller timmer.
Huvudkrafterna i en hängbroskonstruktion utgörs av spännigen i det primära kabelsystemet och trycket i pylonerna.

Balkbro

Balkbro är den äldsta och lättaste av alla brotyper och också den billigaste att bygga och den vanligaste brotypen för mindre spännvidder.
För att få en balkbro starkare använder man sig av fackverk och stödpelare.
En modern balkbro byggs i armerad betong, spännbetong eller stål.
Armerad betong är en konstruktion som består av betong och ett förstärkande material, vanligtvis i form av armeningjärn.
En balkbro är en bro vars brospann bärs upp av balkar.

Bågbro

En bågbro är en bro där de bärande delarna är formade som en båge.

Bågbron är en utvecklad valvbro.
Bågbron består en eller två bågar som går parallellt med varandra.
Det finns två olika sorters bågbroar: högbro och lågbro.
Bågen på en bågbro kan vara av armerad betong eller stål.
Bågen kan hålla till ungefär 500 m.
Det är för trycket fördelas jämt över bron.





















Det här är en bågbro.
Den finns i Jonsered i Jonsered finns det mycket broar.

 

Vad du ska kunna när arbetet om brobygget är klart.

1. Kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.

2. Känna till några olika typer av broar, vad de heter, hur de ser ut och är uppbyggda.

3. Känna till några sätt för att göra material starkare. Kunna begrepp såsom hållfasthet, fackverk, tyngdpunkt och design.

4. Ta bilder på olika broar i Jonsered, lägga på bloggen och berätta vad för slags bro det är.

5. Hitta bilder på broar på nätet, lägga ut på bloggen och berätta vad för slags bro det är.

Jag har lärt mig att lång fibrer är starkare än kort fibrer.
Det är mycket mer stabilt om man bygger grunden bra.
Annars kommer huset eller bron att rasa.

Geometriska ord och former.

1. Kub
2.Pyramid
3.Prisma
4.Cylinder
5.Cirkel
6.Klot
7.Kon
8.Rätblock
9.Kvadrat/Fyrkant
10.Triangel
11.Oval
12.Rund
13.Area
14.Omkrets
15.cm2
16.km2
17.m2
18.Vinklar
19.Hexagon
20.Parallell
21.Skala
22.

Fiskar o Fåglar

Sjö

Sjö

Knölsvan

den är en stor fågel knölsvan lever i området Asien och Europa.

Knölsvan är en stor andfågel i som på latin heter det Cyngos olor.

En knölsvan kan bli upp till två meter på vingspetsen.

Den kan leva i Nordamerika och Australien.

Knölsvan är en kraftig fågel den har en lång böjlig hals.

Den dom har en svart stor knöl på doms näbb

den näbb är orange och dom har en vit dräkt på sig.

En knölsvan kan få 5 till 9 ägg doms snittvikt är 12 kilo.

Både hannen och honan ruvar på äggen.

GÄDDA

Gädda är en rovfisk som lever på norra halv klotet dom lever i bräckt vatten och i sjöar. Doms status i värden är livs kraftig gädda har en brun grön hy på sin kropp.

Dom första åren växer gäddan jätte snabbt sen växer dom lika snabbt som en vanlig fisk. Buken är blekt gul på gäddan.

KAVELDUN

Det finns åtta till femton arter av kaveldun. En kaveldun kan bli upp till 2 meter hög.

Doms blad kan bli upp till 8 till 25 mm breda blågröna. Dom har ett hundratusen frön på sin hornkolv. Hornkolven är ungefär 8 till 20 cm lång. Dom växer på grunda näringsrika platser i vattnet. Dom lever vid sjöar diken åar torv och lertag. Båda arter smalkaveldun och breddkaveldun lever på öst kusten dom lever även i Hälsingland.

GRODA

Vanlig groda är en grodd art i släktet rana som tillhör brungrodorna.

Den har en brun beige färg på sin kropp och har svarta prickar på sin kropp. 

Rödaktiga och nästan svarta individer leva också.

Under parningstider blir hannens under sida blåaktig.

Den blir mellan fem till nio cm lång, i undantagsfall kan den bli ungefär elva cm.

Vanlig groda finns i sankmark och stränder, samt gärna i fuktiga områden i skogar och ängar.

Fjäril

Fjärilar är en ordning bland insekter. Till alla insekter med två vingar är vingfjäll.

Nästan alla arter har också sugande mundelar, ofta i form som en ihop rullad snabel.

Visa primitiva fjärilar har käkar. Utöver dom med vingar finns också några arter, där honan inte har vingar. På grund av det mycket stora antalet arter, är också antalet olika strategier för överlevnad. Gemensamt för alla fjärilar är dock att det föds ur ett ägg. Äggen befruktas tar det tar allt från några dygn eller några månader.

Skräddare

Skräddare är en familj av vattenlevande insekter som man kan se springa på ytan i små vatten drag. Detta kan de göra på grund av ytspänning.